Singel i stan - Att inte vara ensam

Ibland kommer den bara över mig. Känslan. Den där jobbiga känslan som tar upp hela mig. Jag vet att det går över, nästan lika snabbt som den kom. Känslan av ensamhet. Det kan räcka med att ett minne ploppar upp, ett samtal med en vän eller en låt som får mig att le. Sen är känslan som bortblåst. Men lik förbannat dyker den upp.. Men nu är den borta igen. Vänner är så bra att ha =)

Imorn ska jag kolla på film. Mysigt. Jag behöver det. Lite god mat och en härlig familj till sällskap. Skönt. Roligt.

Tid.. Bristen av den är fördjävlig. Om det bara fanns några fler timmar per dygn. Skulle det funka då? Innebär det här att det är en omöjlighet? Jag vet varken ut eller in, men så ska det väl vara antar jag. Börjar förstå lite mer, men fortfarande i ovisshet.

Iallafall. Fick besök på jobbet idag av en kär vän. Alltid lika mysigt att träffa henne =)
Imorn kommer en annan vän till mitt jobb. Härligt att jobba mitt i stan. Det är så många som bara har vägen förbi =)

jag älskar min musik!